Depression

Effektiv behandling av depression med KBT


KBT behandling av depression | Psykolog.nu

Depression är en term som innefattar variationer i känslostämning som sträcker sig från en mer alldaglig nedstämdhet till ett kliniskt depressionstillstånd. Att vara nedstämd är på ett plan vara en naturlig avspegling av en komplicerad och föränderlig verklighet där vi inte alltid förmår att leva upp till våra egna målsättningar. Av och till ställs vi inför hinder som vi inte omedelbart vet hur vi ska ta oss förbi. I dylika situationer upplever vi ofta en förskjutning av stämningsläget. Med en tilltagande fokusering på negativa aspekter kan den leda till en alltmer ihållande känsla av nedstämdhet som påverkar såväl vårt tankeinnehåll som vad vi faktiskt förmår att företa oss.

I vanliga fall förmår vi i regel att hålla dessa förskjutningar i känsloläget någorlunda i schack. Upplevelsen av nedstämdhet kan temporärt dominera vårt tanke- och känsloliv, men har ändå en begränsad effekt på vad vi faktiskt gör i vår vardag. Livet har sin gilla gång, på gott och ont, och vi härdar ut även om vardagen temporärt kan tappa en del av sin lyster. Så småningom tenderar då nedstämdheten att träda tillbaka i takt med att vi fångas upp i de skiftningar som livet erbjuder.

För en del människor blir dock förloppet ett annat. Den kvalitativa upplevelsen av att vara nedstämd har fortfarande samma karaktär, men återhämtningen till ett mer normalt stämningsläge tar längre tid. Man tenderar att fastna i det nedstämda stämningsläget och får allt svårare att uppleva någonting annat. Med ackumulerad effekt får detta en avgörande påverkan på den drabbades generella funktionsnivå. En klinisk depression är då ett faktum.
 

Vad är egentligen en klinisk depression?

Vi vet inte exakt varför en del människor utvecklar en klinisk depression. Forskningen har emellertid identifierat en rad tänkbara sårbarhetsdimensioner som kan underligga en klinisk depression. Faktorer som kognitiva och beteendemässiga processer, traumatiska livshändelser, bristande socialt nätverk, ärftlighet m.fl. har identifierats som viktiga i initerandet och vidmakthållande av ett ett depressivt reaktionsmönster. På en fysi­o­lo­giskt plan har man kun­nat koppla såväl brist/överskott av de s.k. mono­a­mi­nerga trans­mit­toräm­nen som sero­to­nin, nora­d­re­na­lin och dopa­min som stör­ningar i den endo­krina regle­ringen till före­koms­ten av depres­sions­till­stånd.

Vid en kli­nisk depres­sion påver­kas såväl inre pro­ces­ser såsom tan­kar och käns­lor som den yttre inter­ak­tio­nen med omgiv­ningen. Pro­ces­ser som grubb­le­rier och ältande leder dess­utom till att man ofta har svårt att släppa taget om fak­tiska och före­ställda misslyckanden. Det blir svå­rare att eta­blera och vid­makt­hålla en givande social inter­ak­tion, något som snabbt leder till en omfat­tande påver­kan på t.ex. stäm­nings­läge, tan­ke­in­ne­håll, vil­je­liv och handlingskraft.

Lis­tan på de effek­ter som kan följa av en kro­nisk depres­sion är lång:

  • Nega­tiv självbild
  • Upp­le­velse av hopp­lös­het, värdelöshet
  • Sömn­stör­ningar
  • Soci­ala problem
  • Dygn­sva­ri­a­tio­ner i stämningsläge
  • För­lust av energi och lust
  • Bris­tande koncentrationsförmåga
  • Bris­tande arbetsförmåga
  • Psy­ko­mo­to­risk retardation
  • Psy­ko­so­ma­tiska besvär
  • Suicidalitet

Vid en klinisk depression blir påverkan på den drabbades tillvaro ofta väldigt påtaglig. Den är också förenad med en ökad risk för komorbiditet (samsjuklighet) med andra psykiska sjukdomstillstånd, och kan med tiden få väldigt allvarliga konsekvenser.



Vad klienterna säger


I efterdyningarna av en sjukskrivning pga. stress hamnade jag i ett tillstånd där jag helt tappade livsgnistan. Från att ha varit en aktiv person med ett stort umgänge, blev jag alltmer passiv och isolerad. Till slut blev allt bara en grå massa som kändes övermäktigt. Tack vare behandlingen kunde jag bryta det negativa mönstret och hitta tillbaka till de sammanhang där jag faktiskt kunde återupptäcka att jag var mer än bara nedstämdheten. Behandlingen var ganska jobbig periodvis men det var mödan värt!

Petra, 42 år

Fakta om depressionstillstånd

Diagnoskriterier

Med tanke på de konsekvenser som en klinisk depression kan ha, är det viktigt att i ett tidigt stadium identifiera förekommande tecken på depression. Enligt DSM-IV-TR ska man framför allt ta fasta på följande kriterier:

Minst fem av följande symptom har förekommit under samma tvåveckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av personens tillstånd. Minst ett av symptomen (1) nedstämdhet eller (2) minskat intresse eller glädje, måste föreligga:

  • Nedstämdhet under större delen av dagen
  • Klart minskat intresse/glädje
  • Betydande viktförändring
  • Sömnstörning (sover för lite eller för mycket)
  • Psykomotorisk agitation eller hämning
  • Svaghetskänsla eller brist på energi
  • Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor
  • Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga
  • Återkommande tankar på döden, självmordstankar eller självmordsförsök/planer

Utöver dessa gäller:

  • Uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/depression
  • Symptomen orsakar signifikant lidande eller försämrad funktion
  • Symptomen beror inte på direkta effekter av droger, mediciner eller kroppslig sjukdom
  • Symptomen förklaras inte bättre med sorgreaktion

Hur vanligt är det med depressionstillstånd?

Depres­sions­tillstånd av olika slag är myc­ket van­ligt före­kom­mande. Sett över hela livs­span­net lig­ger pre­va­len­sen, dvs. hur pass van­ligt före­kom­mande ett till­stånd är i befolk­ningen sett över spe­ci­fika tids­pe­ri­o­der, på över 20 %.

Det innebär att det bara i Sverige är över 1,8 milj människor som någon gång under sin livstid förväntas utveckla klinisk depression.

Världshälsorganisationen (WHO) rankar också depres­sions­till­stånd som det näst största folk­häl­so­pro­ble­met efter hjärt– och kärlsjukdomar.

Depressionsdiagnosen har också en hög samsjuklighet. Över 70% av de personer som någon gång under sin livstid får en depressionsdiagnos, har också något annat psykiskt sjukdomstillstånd.

Vilka effektiva behandlingar finns det?

Den absolut vanligaste behandlingen är antidepressiva mediciner, då framför allt s.k. SSRI-preparat. Psykologisk behandling, då framför allt:

  • Kognitiv terapi (Beck et al., 1979)
  • Interpersonell psykoterapi (Klerman et al., 1993)
  • Beteendeaktivering (Jacobson et al., 1996; Martell et al., 2001)

har visat sig vara minst lika effektiva som psykofarmaka vid framför allt lindrig och medelsvår depression. Tillfriskningsgraden ligger mellan 50 – 70 % vid behandling av egentlig depression.

Det som talar för en psykologisk behandling är att den i viss utsträckning tycks reducera risken för nya depressionsepisoder. Psykologisk behandling av depression leder inte heller till de biverkningar som ändå är relativt vanligt förekommande vid behandling med t.ex. SSRI-preparat. Vid svårare tillstånd som t.ex. bipolär problematik, utgör dock psykofarmaka den primära behandlingen.

Depression test


 
MADRS-S och PHQ-9 är några av de mest använda skattningsformulären för screening av depressionsbesvär.

MADRS-S (Montgomery & Åsberg, 1979; Svanborg & Åsberg, 2001)

PHQ-9 (Patient Health Questionnaire 9; Kroenke et al., 2001)

Klientutvärdering


Klientutvärdering av erhållen behandling av social fobi under åren 2008 – 2014. Uppmätt med Client Satisfaction Questionnaire (CSQ). 3 delskalor presenteras här där poängvärdet har räknats om till procentsats.


      ”1.Hur bedömer du kvalitén på den terapi du har fått?”
      ”2.Har terapin hjälpt dig att hantera dina problem på ett bättre sätt?”
      ”3.Totalt sett, hur tillfredsställd är du med den terapi du har fått?”
      Not: Client Satisfaction Questionnaire. 100% utgör maximalt resultat. Behandlingsintervall 2008-2014.

Relaterade sidor




Behandling av depression


Behandling av depression med KBT | Psykolog.nu

1 KBT-behandling av depression

Behandlingen baseras på aktuell vetenskaplig kunskapsbildning om effektiva psykologiska behandlingar av depression. Behandlingsinterventionerna hämtas framför allt från kognitiv beteendeterapi, beteendeaktivering samt från mindfulness. Behandlingsupplägget anpassas emellertid alltid utifrån klientens specifika förutsättningar och målsättningar.

Behandlingen innefattar alltid:

  • En utförlig individuell analys
  • Individuellt anpassade behandlingsmoment från empiriskt validerade psykologiska behandlingsinterventioner från beteendeterapi, kognitiv terapi och interpersonell terapi
  • Beteendeaktivering
  • Fokus på emotionell bearbetning av relevanta aspekter
  • Konkretisering av livsmål
  • Fokus på att utöka/fördjupa det egna livsutrymmet

Beroende på den information som framkommer under bedömningssamtalet reserverar vi oss rätten att hänvisa till en annan typ av behandling.



Information

Alla behandlingskontakter börjar med ett bedömningssamtal à 60 - 90 min. Bedömningssamtalet fyller flera funktioner: a) att ringa in problemområdet och få en samlad bild av de upplevda svårigheterna, b) utesluta andra möjliga tillstånd, och c) att göra en bedömning om psykoterapi är den mest lämpliga behandlingsmetoden.

Under bedömningssamtalet har du också möjlighet att få en tydligare bild av hur en behandlingskontakt kan se ut i just ditt fall, och samtalet avrundas också med att du får ett konkret behandlingsförslag som du kan gå hem och fundera på.

Denna anmälan är inte bindande!

För information om priser, var vänlig och läs mer här.



Procedur

1. Du anmäler dig till ett första bedömningssamtal via denna sida.

2. Ett bedömningssamtal bokas in med en tid inom 1-3 veckor.

3. Vid bedömningssamtalet får du dels information om behandlingsmetoden, dels ett konkret behandlingsförslag att fundera på hemma.

Beroende på arten av de besvär som du upplever kan det hända att du rekommenderas en annan typ av behandling.

4. Vi är tacksamma om du meddelar om du vill inleda en behandlingskontakt inom en vecka efter bedömningssamtalet.


 

Anmälningsformulär: KBT behandling av depression i Stockholm